Som vi tidigare rapporterat här på Kärnans blogg skulle en stödspelning för allas vår favvokapitalist Sofia Apelgren anordnas intill Mordo… Wild n fresh. Temat var fyndigt nog sallad. Idioterna hade dukat upp sallad i olika tappningar och hade även en sallad tryckt på sina neongula t-shirts.
Banden bestående av ett gäng synthare som såg ut som hybrider mellan lägerfångar från Bergen-Belsen, talespersoner från hovet med bananfärgat hår och fjortonåriga rejvare stördes initialt av burop från missnöjda arbetare som visade solidaritet med den fackliga blockaden. Men de morska syntharna satte på sina dödsfräcka keyboards och ut kom… tja… Tänk er en musik bestående av rundgång och nån som knaprar okokt broccoli. Arbetarna fick tillfälligt fly fältet för denna reaktionära anstormning av dålig smak men i deras kölvatten följde flertalet av Wild n fresh:s kunder.
Genom fönstret följdes sedan spelningen utifrån och mellan låtarna blev applåderna färre och färre. Till slut var den enda som applåderade en psyksjuk högerkonstnär som i gammal fin sovjetisk anda borde befinna sig på sibiriskt dårhus. Det sjukaste av allt var den skinntorra, bensköra bandmedlemmen som försökte dansa i sin neongula t-shirt men mest såg ut att kämpa efter luft. Ett givet YouTube-moment om någon haft vett att ta med en kamera.
Summa summarum är Kärnan nöjd med sin närvaro, mingel med strejkvakter och kamrater som kommit för att visa sin avsky för reaktionära musikanter med ett sinne för dålig smak.
/Kapitalism är organiserad dålig smak.