Nya tider ger ny glädje! Hur lång tid behövde det ta egentligen? Kunde verkligen inte sossarna under alla dess år vid makten förstå vad våra ministrar (med köpta examensbevis från USA) i regeringen har insett? Folk är långtidssjuskrivna för att långtidsjukskrivning existerar. När man nu inte ger någon ersättning till deprimerade, utmattade eller folk med värk så har man ju löst problemet, hur svårt var det egentligen?
“Personer med så kallad utmattningssyndrom eller lättare depression ska inte längre sjukskrivas eftersom man anser att de mår bättre av att vara kvar i arbete.”
Ja det låter rimligt, har man gått in i väggen av ett stressigt arbete är nog bästa sättet att ta sig ur det att jobba vidare, ta sig lite nya piller och hoppas att man man får uppleva sin 40 årsdag innan man dör i nån stressrelaterad sjukdom eller tar livet av sig.
Jag ser också det fiffiga i att tvinga deprimerade personer med medkommande sömnsvårigheter och ångest i arbete. Klart du blir gladare att komma till jobbet efter en natt i ångest och noll timmars sömn. Skulle du fortfarande må dåligt trots att du tvingas till jobbet finns lyckopiller, sömntabletter och hederligt icke statsubventionerat knark.
Jag är övertygad om att hade man forskat lite kring utmattningssyndrom, depression/ångest/sömnstörningar och kronisk värk så hade man kommit fram till att det bästa i alla fall vore att fortsätta arbeta som man gör och skulle man mot all förmodan anse sig oförmögen att arbeta så mår man nog bättre av indragen inkomst.
Med tanke på att vi har en ganska stor procent människor i arbetslöshet så är det enda rimliga jag kan se att med näbbar och klor se till att de fejksjuka med sk depressioner jobbar sig ur sina problem.
Josefin Brink har läst boken “Hemmets hjältar” utgiven av Tjänsteföretagens organisation Almega.
En bok som hyllar hushållsnära tjänster och faktiskt på allvar verkar tycka att pigor är nått modernt och fräscht.
Iaf skall jag ge er några godbitar från Josefins läsning av boken.
“Maud (Olofsson) visar en mer storslaget visionär sida också i boken, och drar en anekdot från en resa till USA, där hon bland annat diskuterade hemservice. “Då fick jag klart för mig att där kan man till och med få hjälp med att sätta in sina foton i album. En märklig företeelse i svenska ögon, men nog så lärorik om hur attityder kan förändras när möjligheter skapas.”
Mm möjligheter att få sätta in foton i albumen hos rika människor, tänk att det äntligen kan skapas jobb där jag kan känna att mitt jobb är värdfullt, utvecklande och stimulerande. Hur ser möjligheterna ut för att få torka friska rika människor i röven efter att de ha bajsat eller sortera deras vidriga barns strumpor?
Den här marknaden har alla möjligheter att få en bra tillväxt.
“Åsa Keller, vd, för framgångssagan Homemaid presenteras som en kvinna som “med sin livssituation är ett exempel på en av de viktigaste målgrupperna för hemservicebranschen”. Hon berättar själv: “Det var först när jag blev vd för bolaget som jag verkligen förstod hur svårt det kan vara att få vardagen att gå ihop”. Hon köper själv hemservice (nu alltså till rabatterat pris, min trista anmärkning), eftersom “Jag prioriterar att umgås med min familj när jag är ledig”.
Nämen gud va bra att DU kan prioritera att umgås med din familj när din piga måste dubbelarbeta och inte kan umgås med sin, det känns tryggt att veta att borgarklassen nu både kan anställa arbetare som skapar dess förmögenhet och arbetare som gör att de kan umgås med sin familj, spela golf och umgås med sina vänner i nån okult rikemansekt där de har sexorgier med barn eller fattiga öststatskvinnor utan att behöva städa, sätta in fotona i albumen, laga mat eller tvätta.
För övrigt stödjer Autonoma Kärnan reservationslöst Leijonborgs förslag på att göra det lättare för studenter med bra ekonomi och/eller rika föräldrar att få en premie när de avslutat sina studier. Kanske borde man bestraffa de fattiga studenter som misslyckas med sina sina studier med nån form av straffavgift eller fängelse?
I denna sköna blåa värld kommer inget förslag att göra mig förvånad.
Mot framtiden med dåtiden som riktmärke!