Kommentarer till Kludd i marginalen.

Av: domljuger

domljuger — Fri, 05 Sep 2008 16:23:14 +0000

riff-raff har skrivit lite om forces of labor här: http://www.riff-raff.se/6/silver.php

Av: Kim Müller

Kim Müller — Thu, 04 Sep 2008 16:28:15 +0000

Ett litteraturtips är Beverly Silvers Forces of labor, speciellt där hon visar hur den amerikanska industrins arbetsmetoder och organisationssätt (typ fordismen) via marshallhjälpen gör ett hopp över atlanten efter andra världskriget, som sedan får samma kamper ungefär 2 decennier senare. Ett sätt att se det på är så klart att den amerikanska regeringen genom en medveten intervention underlättar för “sina” kapitalister, ett annat sätt att se på det är att arbetarklassen käppjagar kapitalisterna över jordklotet. Men redan teorin om klassammansättning är ju inne på samma sak. Anledningen för att vi i Kämpa tillsammans! började undersöka registermetoden och hungerkravallerna var ju att vi väntade oss en comeback för de kampmetoder som varit aktuella vid en tidigare sammansättning som var mer lik den vi fick i Sverige efter krisen i början på 90-talet (i sin tur var vi inspirerade av Brutus Östling och Karl Heinz Roths arbeten om “den andra arbetarrörelsen”.

När det gäller att skilja eller inte skilja på kontroll och värdeskapande i arbetet tänker jag naturligtvis inte sitta med procentsatser, men personligen kan jag bara konstatera att det är en satans skillnad att jobba på restaurang och att läsa en arbetslöshetsutbildning för att bli kock.

Sist så menar jag att “autonom/autonomistisk marxism” är snarast ett begrepp som Cleaver skapats och beroende på vem man frågar så kan det innefatta operaister, post-operaister, Johnson-Forest-tendensen, svarta block autonom, autonomia, Socialism ou barbarie osv.

Av: autonomak

autonomak — Wed, 03 Sep 2008 19:56:15 +0000

kim: Som vi säger anser vi att det finns andra incitament till omorganisering och omstruktureringar än just arbetarkampen men den överkodar alltid dessa andra aspekter (och vad gäller profiten vet vi inte om man kan skilja på profithets och behovet av kontroll - värde är ju ett mått av arbete som är kontroll - värde, arbete och kontroll är oskiljaktiga enligt Harry Cleaver). I vår mening ska man givetvis alltid ha ett öppet sinne men tyngdpunkten ligger på klasskampen - och för att föregå ev. invändningar ska denna tyngdpunkt alltid vara empiriskt väl underbyggd (vilket vi anser att den är i Hardt & Negris fall). Pepp för peppens egen skull utan verklighetsförankring kan lätt sluta i utopiskt drömmande.

Intressant tanke kring kampcykler och produktionssätt. Har du några litteraturtips?

Vilka olika tendenser menar du sammanfaller inom “den autonoma marxismen”? Gammeloperaisterna (Tronti, Panzieri mfl.) visavi Sergio Bologna visavi Negris post-autonomism?

Av: Kim Müller

Kim Müller — Wed, 03 Sep 2008 16:43:24 +0000

För min egen del blev jag enormt peppad när jag “hittade” den autonoma marxismen, men som benke påpekar innebär ju den peppen inte nödvändigtvis att det alltid är sant att arbetarklassens kamp är motorn. För profitintresset är också ett stort incitament för kapitalisterna att tjäna mer pengar så att säga… Jag tror vi måste hitta en väg mellan “autonom marxism” och “kapitallogik” och helt enkelt leta orsaker förutsättningslöst. Jag är tveksam till hur meningsfull den motsättningen är att diskutera kring. För min egen del var Aufhebens dekadens-triologi en riktig ögonöppnare till olika sätt att se på kapitalets kriser.

Sen lite strökommentarer - när det gäller kampcykler så förstås dom ofta (eller tolkas) som tidsmässiga kampcykler men jag tror det är mer givande att se det som att de motsvarar olika produktionssätt. På det sättet tror jag att de amerikanska kamperna på trettiotalet snarast är en del av samma cykel som de europeiska på 70-talet.

Sen tycker jag mer och mer att “autonom marxism” är ett problematiskt begrepp (jag vet, jag är medskyldig…) som sammanfogar en rad olika tendenser som inbördes är ganska olika.