”All the conditions would seem to be ripe; there should be revolution. Why then is there such restraint? What is to stop people from transforming all these crises and disasters, which are themselves the result of the latest mutation of capital, into a catastrophe for capital itself?”

Hur kan det komma sig, vadan kapitalet med stort K, vadan dess mening, vadan ”oss”?

Hur närma sig följande utkast till svar?
Camatte talar:

”The explanation for this is to be found in the domestication of humanity, which comes about when capital constitutes itself as a human community. The process starts out with the fragmentation and destruction of human beings, who are then restructured in the image of capital; people are turned into capitalist beings, and the final outcome is that capital is anthropomorphised. The domestication of humanity is closely bound up with another phenomenon which has intensified even further the passivity of human beings: capital has in effect ”escaped”. Economic processes are out of control and those who are in a position to influence them now realize that in the face of this they are powerless: they have been completely outmanoeuvered. At the global level, capital’s escape is evident in the monetary crisis; overpopulation, pollution and the exhaustion of natural resources.”

Jag håller på och läser Kapitalet, och har kommit ungefär halvvägs. Jag läser rätt slarvigt, så jag får såklart inte med allt, men jag tänkte mest få en bild av vad den handlar om till att börja med. När jag funderar runt analysen i den så hittar jag dock två områden som jag har svårt att använda den på; immaterialrätt/immaterialproduktion och varumärken (vilket ju är immaterialproduktion på sätt och vis det med).

Exempelvis programkod är ju dyrt att framställa, men jättebilligt att kopiera. Hur ska man förstå det? Och hur ska man förstå piratkopieringens inverkan på kapitalet? Som en revolution av produktionsmedlen (är min dator ett produktionsmedel?) som slår tillbaka på (delar av) kapitalet? Som en bugg i varuekonomin? Och varifrån kommer det extra värdet i en märkeströja? Det är ju samma produktionsprocess bakom den som bakom vilken tröja som helst. Eller betraktar man varumärkesproduktionen, alltså reklamen och allt sånt, som en del i produktionen av just den här tröjan (eller ja, sortens tröja), och att det extra priset då kommer från att det krävs mer arbete för att producera den?

Det vore roligt med en text om immaterialproduktion, kanske framför allt som motsats till liberalbloggarnas analyslösa tjatande om piratpolitik och fildelning!

P.S Jag har inte läst Cyber-Marx ännu, men den står och väntar i bokhyllan.

Sen uppstår komplikationer. Malm är uttalat objektivistisk (han förkastar uttryckligen den autonoma marxismen) och menar att kapitalismens utveckling primärt bygger på kapitalets interna logik (framför allt konkurrens mellan kapitalister) och fokuserar mycket på att understryka den globala hegemonins samarbete och fruktansvärda makt. Denna makt är fullständigt fokuserad kring de rikaste nationalstaterna med USA som krigsmålad hövding. Motståndet läggs som vi redan sagt till som en ad hoc-tes, till det som möjligen kan kasta lite grus i det annars perfekta maskineriet.

Hardt och Negri menar även de att den globala makten är präglad av samarbete men är betydligt mer nyanserade och kan få med mer aspekter med sin maktpyramid. De argumenterar väl för sin tes att det är proletariatets kamp mot kapitalet som tvingade in den i kris på 60-70-talen och att något radikalt behövde hända för att kapitalet skulle kunna behålla kontrollen. Nationalstaterna räckte inte längre till som enstaka aktörer utan den globala ekonomin krävde (under tryck av klasskampen) framväxten av en ny maktform, imperiet. Hardt och Negri snackar ingenting om en massa fiffiga uppfinningar och investeringar kapitalister gör för att ligga steget före sina konkurrenter (Negri har en gång skrivit något i stil med att konkurrensen inom borgerskapet mer liknar familjegräl än knivskarp och hänsynslös konkurrens).
Med sin maktpyramid får de in flera olika skikt av den globala makten, inte bara nationalstater (där är Malm fortfarande hopplöst antiimp) utan även företag och NGO:s. De kan även förklara bättre de slitningar som ändå kan uppstå mellan olika kapitalistmakter (som i fallet Irak vilket de kallar en monarkistisk statskupp där USA som monark försökte stärka sitt grepp gentemot de andra skikten inom imperiets maktpyramid och därmed i realiteten motverkar själva imperiet som maktform – vilket ju bygger på en global nätverksmakt utan ett Rom).

Annars kan du alltid läsa Imperiet (den är inte så förbannat svår som alla säger) men håll gärna ett filosofi-lexikon i närheten för att inte haka upp dig på enstaka cp-komplicerade ord.

Malms kritik i När kapitalet… är ofta rena vulgärtolkningar till stolpträffar (även om han också uppmärksammar vissa svagheter i teorin).